Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linnés liv arrow Varför är Linné världsberömd?

Varför är Linné världsberömd?


Linné försökte skapa ett system för klassificering och namngivning av hela världens natur. Det latinska namnet på etiketten i Linnéträdgården kan förstås av botanister från hela världen. Siffrorna visar i vilken del av Linnés sexualsystem som växten hör hemma, i detta fall V:I (klass 5 – Pentandria, ordning 1 – Monogynia).
Foto: K. Martinsson
  Linné klassificerade naturen på ett så pass bra sätt att detta system, kallat Systema naturæ, med tiden kom att användas över hela världen.

Han förenklade även sättet att ge vetenskapliga, internationella, namn på växter och djur. Namngivningssystemet, med två latinska namn för varje djur- och växtart, används än idag över hela världen och förenklar kommunikationen mellan olika länders forskare, trädgårdsodlare, fågelskådare o.s.v. Överallt skrivs de vetenskapliga namnen med latinska bokstäver.

Exempel: Alla Europas ornitologer vet vad en Parus major är. Men den danske fågelvännen kanske inte vet att det han kallar ”musvit” är detsamma som fransmannen kallar ”mésange charbonnière” och engelsmannen ”great tit”. Själva kallar vi Parus major för ”talgoxe”.


Lär vi oss de latiniserade vetenskapliga namnen, efter Linnés idé, behöver vi inte kunna de olika språkens namn. Till och med inom det egna språket kan ju en art ha flera dialektala namn. Talgoxe kallas på olika håll i Sverige för talgmes, talgsmack, talghatt, talgsmok, gulspink, talgtita, spickeköttsfågel, belmes, messeta, livstyckspojke, talgtrast, talg-Per, kött-månge; på latin har talgoxen bara namnet Parus major! Tacka Linné för det!