Linné on line 
Fysikens kosmos Mikrokosmos De gamla grekiska filosofernas världsuppfattning
De gamla grekiska filosofernas världsuppfattning
De fyra elementen
| Materien består av fyra olika grundämnen, nämligen vatten, luft, eld och jord. Detta hävdade den grekiske filosofen Empedokles från Akragas på 400-talet före Kristus. Han kallade grundämnena för tingens rötter men senare kom de att kallas för element efter Aristoteles (388-322 före Kristus) som införde denna beteckning. Dessa grundämnen betraktades som eviga och oföränderliga och kunde själva inte förklaras. |  |
Enligt Empedokles fanns det också två aktiva principer som förenade och höll isär elementen, nämligen kärlek och tvedräkt. Medan kärleken var den princip som enade elementen och höll ihop olika ämnen så var tvedräkten den princip som söndrade elementen. Vid den här tiden trodde man inte att tomrum kunde existera. Därför räknades även kärleken och tvedräkten som element. Dessa två element fyllde därmed ut tomrummet mellan de övriga.
 Tetraeder |
 Kub |
 Oktaeder |
 Ikosaeder |
Platon kopplade senare samman de fyra olika elementen med olika geometriska kroppar, de så kallade Platonska kropparna. Elden representerades av tetraedern, jorden av kuben, luften av oktaedern och vattnet av ikosaedern.
Atomteorin
Enligt grekernas atomteori består allting av odelbara grundpartiklar, dvs atomer (atom betyder odelbart ting på grekiska). Atomteorin, som var en föregångare till teorin om de fyra elementen, introducerades av Leukippos omkring år 440 före Kristus men är mest förknippad med Leukippos lärjunge Demokritos som utvecklade den vidare. Aristoteles och andra motsatte sig atomteorin. Istället hävdade de att materien är oändligt delbar.
Förutom att vara odelbara så är atomerna också stela och solida. De är däremot inte lika till formen utan bara till sammansättningen. Atomerna rör sig i tomrummet som således måste existera. Orsaken till att atomerna inte syns på vanligt sätt är att de är så små.
Atomteorin gav också en möjlighet att förklara förändringar såsom omgrupperingar av atomer. Atomerna själva kan dock inte förklaras. Denna förklaringsmodell använder vi oss fortfarande av idag inom fysiken. Vi förklarar en nivå genom att införa en undernivå som vi tar för given. Till exempel kan vi förstå olika grundämnens egenskaper i det periodiska systemet genom att beskriva det vi nu förtiden kallar atomer som bestående av en atomkärna omgiven av ett moln av elektroner.