För ungefär ett år sedan redogjordes forskningsresultat som helt eller delvis förkastar Linnés indelningssystem. Vad säger Ni om detta? Står sig Linnés teorier än idag?

I det sista numret i fjol av den amerikanska facktidskriften ”Annals of Missouri Botanical Garden” publicerades en artikel – till vilken jag är en av medförfattarna – som föreslår klassifikation på ordningsnivå för alla blomväxter. En sammanfattning av den föreslagna klassifikationen kan ses på http://www.systbot.uu.se/classification/APG.html.

Den artikeln hade då redan skapat stora rubriker i Sverige. Ursprunget var en artikel i Dagens Nyheter den 24 november 1998 av Cecilia Jacobson, som i sin tur var ett referat från en intervju av en av de engelska medförfattarna i den engelska dagstidningen The Independent.

Mycket av det som skrevs och diskuterades i Sverige kring det nya förslaget till klassifikation hade sitt ursprung i de många och grava missuppfattningar som låg till grund för den första artikeln i DN.

Linné producerade under sin verksamma tid ett stort antal bidrag till vetenskapen. Ett av dessa, och kanske det som han blev mest känd för, var det s.k. sexualsystemet som bland annat gav botanister möjligheten att identifiera en växt med utgårngspunkt från växtens könsdelar (antal ståndare, pistiller etc.). Detta system gav även indirekt en klassifikation av växterna som dock var helt artificiell – något Linné själv var helt medveten om! Poängen med sexualsystemet var alltså den säkra och enkla identifikationen, däremot avspeglade klassifikationen inte växternas släktskap – och det var heller inte avsikten.

Senare, under 1800-talet började mer konkreta tankar kring evolution och utvecklingsläran spridas. Såväl botaniska som zoologiska systematiker kände att det var lämpligt att klassificera organismvärlden mer i enlighet med släktskap, ursprung och utveckling.

Denna process att omforma de tidigaste klassifikationerna till en mer evolutionär vinkling, ett s.k. ”naturligt system” har nu pågått i snart 200 år. Under senare tid, med början i mitten av 1980-talet, har olika molekylära tekniker kommit att bidraga till ett flertal genombrott. Detta sker på samma sätt som en gång exempelvis mikroskopet gjorde – genom att ge oss forskare tillgång till information vi tidigare inte ens kunde ana.

Molekylära data i kombination med kraftfulla analysmetoder och traditionella typer av data såsom morfologi (utseende), palynologi (pollenlära), anatomi (inre strukturer), cytologi (kromosomlära) och fytokemi (växternas kemi) har kommit att på ett anmärkningsvärt sätt stärka botaniken och bidraga till lösningar på många besvärliga problem.

Bland de många resultat som framkommer, kan man dock konstatera att de i förvånansvärt hög grad överensstämmer med tidigare forskares hypoteser – detta gäller även Linnés arbeten. I andra fall visar det sig dock att man sannolikt gjort sig skyldig till felaktiga tolkningar. Biosystematiska klassifikationssystem är dock till sin natur något dynamiskt, vars syfte självfallet är att anpassas efterhand som nya rön tillkommer. Detta gäller i allra högsta grad det klassifikationssystem vi föreslog i Annals of Missouri Botanical Garden förra vintern. Ett oföränderligt system är inte önskvärt då det skulle lägga en hämsko på den botaniska forskningen, och därmed i slutänden även på hobby/amatörbotanisten.

Sammanfattningsvis kan man säga att många av Linnés teorier idag är föråldrade – som exemplevis den att svalorna övervintrar på botten av sjöar. Han sexualsystem är m.a.p. växidentifikation fortfarande lika användbart, men klassifikationssystemet har naturligtvis under de senaste 200 åren kommit att delvis förändras. Som svaret på din fråga om ”Linnés teorier står sig” kan man säga: delvis.

Anders Backlund

Vilken betydelse har Carl von Linnés forskande haft för nutidens forskande?

Denna fråga är inte så lätt att svara på. Kanske man kan säga, att han blivit ett föredöme, när det gäller ett systematiskt utforskande av naturen. Hans sätt att förmedla sina resultat var också banbrytande, och eftersom han skrev på latin kunde hans skrifter förstås överallt, där man forskade.

Dagens forskare ”står på hans skuldror” som man brukar säga. Med det menar man, att man nu kan utgå från hans resultat och forska vidare. Därigenom kommer man ibland fram till resultat som inte stämmer med Linnés, men så är det inom forskningen. Det betyder inte att Linné gjorde fel, bara att han inte hade tillgång till alla de upptäckter som dagens forskare känner till.

Gunnar Tibell
Redaktör för Linné-on-line

Hur påverkade Carl von Linné folket (under 1700-talet) med sina idéer och sin forskning?

Denna fråga är inte så lätt att svara på, men vi har nu fått in nya texter på Linné on line som delvis tar upp detta mycket stora ämne. Titta på ”Linné och ekologin”, så får Du veta något om hans naturuppfattning och hur den kanske har påverkat oss här i Sverige ända in i vår tid. Under sina resor i Sverige träffade Linné många människor (präster, lärare och andra), som han säkert gjorde intryck på och som sedan i sin tur kunde påverka andra. En mycket grov sammanfattning kunde kanske vara att Linné i hög grad ökade svenskarnas intresse för naturen!

Gunnar Tibell
Redaktör för Linné-on-line

Vilken teori om människornas utveckling ansåg han var den rätta? Bibeln eller att vi skulle vara släkt med aporna?

Under Linnés tid fanns inte så många olika teorier för människans utveckling – Darwins utvecklingslära kom först hundra år senare! Att alla däggdjur, inklusive människan, var besläktade trodde han säkert. Han såg mera till likheter än till skillnader, när han systematiserade sina observationer. Man kan nog säga att Linné var en gudfruktig person. I en av sina skrifter, när han berättar om allt han gjort säger han t.ex. "Ingen har fått se så många skaparens wärk och så noga."

Gunnar Tibell
Redaktör för Linné-on-line

Hur stor procent rätt hade Linné i sin teori att olika växter och djur hörde ihop med varandra, jämfört med dagens analyser med dna-teknik?

Jag tror inte det går att ge ett enkelt svar på denna fråga. En del av de förändringar som Linné införde (tvånamnssystemet t.ex.) finns fortfarande kvar. När det gäller släktskap,
klassindelning och sådant har det skett en utveckling som påbörjades redan under 1800-talet. Ett mycket viktigt steg togs 1998 när 29 forskare från många olika länder tillsammans publicerade en ny klassificering.

I tidningen Svensk Botanisk Tidskrift, Volym 94, Häfte 1 från år 2000 kan man läsa om allt detta på sidorna 3–22. På Internet finns information på adressen http://www.systbot.uu.se/classification/overview.html

Gunnar Tibell
Redaktör för Linné on line