Linné on line 
Linné on lines frågelåda Växterna och djuren Kan man säga att Linné införde de latinska namnen på växterna?
Fråga:
Kan man säga att Linné införde de latinska
namnen på växterna?
Om inte, varför?
Svar:
Dessa frågor är verkligen intressanta, för inbakat i frågorna ligger också svaret på varför Linné fortsättningsvis kommer att ha en 'evig' plats på den vetenskapliga parnassen.
Linné införde INTE de latiniserade namnen på växter och djur. Ty latinet var det vetenskapliga språket långt före Linné. Men vad Linné införde var ett strikt sätt att begränsa namngivningen för olika biologiska enheter, dvs djur, växter och svampar osv.
Före men även under Linnés tidiga år som professor, titta tex i Svensk Flora av Linné från 1745, kunde en växtart namnges på detta sätt: Potentilla foliis digitatis, caule ercto corymboso. Idag heter växten Potentilla argentea vilket den även gjorde efter det att Linné infört sitt tvånamnssystem eller den binära nomenklaturen för växter år 1753 och för djur 1758.
Det är just denna förenkling som gör Linné unik. Han anger ett distinkt släktesnamn, som här POTENTILLA, följt av ett distinkt artsnamn, som här argentea. Det är på detta sätt vetenskaplig men också i många hortikulturella sammanhang all namngivning sker än idag. Vi har fått ett universiellt sätt att på ett enkelt sätt tala om vilken växtart eller djurat vi menar. Detta är speiellt tydligt i floror från fjärran länder tex Ryssland, Kina, Japan etc, etc. De latiniserade vetenskapliga namnen, med latinska bokstäver förstås, förstår vi men så fort det egna språket används är man utestängd.