Uppsala universitet
Hoppa över länkar
In English

Linné on line arrow Linné och ekologin arrow Linné och de ekologiska idéerna arrow Linnés ekologi och Darwins evolution

Linnés ekologi och Darwins evolution

"... we can see how Darwin came to recognize that production of new species from old depends not only on natural selection but on the conditions under which selection operates. And this is that important juncture where ecology enters."

Darwins lära brukar ofta sammanfattas som bestående av en kombination av två teorier; naturligt urval (selektion) och härstammningsläran (decendensteorin). Naturligt urval beskrivs som en process som uppstår eftersom det föds fler organismer än som kan överleva på ett visst område. Detta leder till en kamp för tillvaron. Alla organismer varierar lite och några av dessa variationer ger sina ägare någon fördel i form av bättre anpassning. De bättre anpassade individerna är de som kommer att fortplanta sig mest framgångsrikt, de väljs så att säga ut av naturen själv (naturligt urval). Härstammningsläran innebär att avkomman ärver föräldrarnas egenskaper och att de olika arterna har utvecklats ur tidigare föregångare.

Detta är enligt Darwin de nödvändiga förutsättningarna för att evolution ska uppstå, men är de också tillräckliga? Nej skulle han svara, hans Origin of Species ger en mer komplicerad bild av evolutionen. Darwin insåg snart att nya arter inte uppstår genom selektion allena, de förhållanden som selektionen verkar under måste också tas med i bilden. Det är här hans ekologiska iakttagelser och funderingar blir så betydelsefulla. Selektionen, den teoretiska mekanismen bakom evolutionen, verkar ju inte i ett vakuum, urvalet sker mot bakgrund av naturen som helhet. Därför är det intressant att studera Darwins övergripande syn på naturen, hans ekologiska begrepp och hans naturfilosofi, en sida som ofta försummats av historikerna.

Källorna till Darwins protoekologiska synsätt på naturen, var flera. Dels gjorde han tidigt observationer av fåglarnas och insekternas levnadssätt ute i naturen, bl.a. inspirerad av prästen Gilbert Whites numera klassiska The Natural History of Selborne. White var i sin tur inspirerad av den linneanska traditionen som fått ett starkt fäste i England. Han stod bl.a. i brevkontakt med linnélärjungen Daniel Solander och Thomas Pennant, en av de främsta zoologerna från Wales vid denna tid. Det är också troligen hos White som Darwin först blev bekant med begreppet "naturens ekonomi". På 1830-talet mötte han dessa idéer i en mer utvecklad form genom läsningen av geologen Lyells Principia. Lyell var den naturforskare som bäst förstått värdet i Linnés protoekologiska arbeten. "It is the geologist Charles Lyell who shows the clearest grasp of Linnaeus´ideas on the economy of nature and who makes the fullest use of them in his own work."

Darwin mötte också Linnés tankar om naturens ekonomi då han på 1840-talet läste Oeconomia Naturae och Politia Naturae i en engelsk översättning. Det är också vid den här tiden termer och uttryck som "economy of nature" och "polity of nature" börjar bli allt vanligare i hans manuskript, brev och senare i hans publicerade böcker. Hans tankar om att de olika arterna har "alloted places" eller en "proper business" har också en motsvarighet hos Linné.

Tidigare har historieskrivarna menat att Darwin hämtat idéen om "kampen för tillvaron" ("struggle for existence") och föreställningen om naturens knapphet, en "population pressure", hos ekonomen Malthus. Men båda dessa begrepp finns hos Lyell i hans Principia och hos William Paleys fysikoteologiska bästsäljare, Natural Theology, böcker som Darwin läst innan han 1838 fördjupade sig i Malthus verk. Även i Linnés Politia Naturae, där uttrycket "allas krig mot alla" förekommer, kan han ha funnit inspiration till denna syn på naturen.